Syrénens hämnd | Maud Holmberg Klyft

Det doftar underbart från grannens trädgård sedan en tid. När jag kikar in möts jag av ett moln av vita syréner. Det är bara några år sedan de planterade en liten häck, då av små taniga skott... Själv har jag också en vit syrén på täppan, som jag för några år sedan stammade upp till ett träd. Den brukar blomma alldeles underbart så här års mellan Mors dag och skolavslutningstiden. Jag skrev brukar... Jodå, den blommor i år också, med EN blomklase! Och jag vet att jag får skylla mig själv. Detta är syrénens hämnd för att jag i fjor gick så drastiskt fram med grensax och sekatör. Trädet hade nämligen fått för sig att det skulle upp och nudda stjärnorna. Ett syrénträd ska vara runt och fint i kronan, inte likna en tanig cypress från Toscana. Jag visste att den skulle hämnas, lägga all kraft på att växa till sig igen i stället för att skänka blomster. Men en gren missade jag tydligen att klippa till, så även i år kan jag dofta på små vita blommor och minnas barndomens skolavslutningar! Maud Holmberg Klyft

Årets enda blomma...

Rund och fin för ett par år sedan

På väg mot himlen...