Snart måste vintergäcken byta namn!

Jodå - våren är på väg! Det börjar bli gult i rabatterna. Och vitt i små tuvor. Och grönt i kryddlandet. Första violett-rosa julrosknopparna visade färg redan före julafton då även talgoxarna började kvittra sina kärlekssånger. Vintergäcken och snödropparna är utslagna på flera håll i Skåne - och persilja har jag kunnat skörda året om.

Den vildvuxna ananassalvian står fortfarande vid husknuten, grön och grann, med skira små röda blommor. Ja, till och med smultronplantorna längtar efter sommaren och har producerat årets första knoppar i skyddade söderläge!

För andra året i rad verkar vi i södra delarna av vårt land att bli snuvade på vinter. Förvisso ska vi förbi den 6 februari, dagen då den mesta snön faller enligt Bondepraktikan, för att det ska bli meteorologisk vinter, under nollan i medeltemperatur fem dygn i följd. Men det ser inte så hoppfullt ut för den som älskar vita vidder - eller köldgrader som hjälper till att reducera arméerna av bladlöss, mördarsniglar och fästingar... Fortsätter det så här är det väl snart dags att byta namn på våra rara vårblommor. Vintertäcken får kanske kallas höstgäck och julrosens knoppar har fått konkurrens av tåliga traditionella rossorter, som Ingrid Bergman, som slår ut hela tiden under denna långa höst. Om dryga 14 dagar kan vi kanske glädjas åt att det kan bli vår på riktigt i Skåne. Den meteorologiska definitionen är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och över 0°, och att detta inte får räknas före den 15 februari. Första utplanteringen vid trappan har jag också hinnit med. Jag lyckas aldrig hejda mig när de små näpna penseerna kommer ut i butikerna. De är skira - men också riktiga tuffingar som lätta står emot en köldknäpp, eller två. Visst kan de bli lite tilltufsade - men de kommer alltid tillbaka!