Två månader - lika lång tid som mellan när trädkronorna slår ut den 1 maj till när rosorna står i fullaste blom, den 1 juli- är det mellan de här två bilderna. För två månader sedan, i slutet av oktober, fanns det inte många tecken på höst i täppan här i sydliga Trelleborg. Knappt ett gult löv och pelargonerna lät sig motsträvigt samlas ihop för vinterförvaring. De och många av perennerna prunkade och slog nya skott. Men för att gå ner i varv och hämta kraft behöver vi ju alla vintervila. Blommor och träd såväl som människor och djur. Till slut, en bra bit in i november, kom en höststorm och ett frostbett och då förstod till och med Täppan att det var dags att ta farväl av den ljusa årstiden. För denna gången! Idag känns det som väldigt länge sedan som det lilla körsbärsträdet var klätt i sin gröna krona - men det var faktiskt mindre än två månader sedan. Sedan , några veckor är det prytt med en istappsslinga med fallande ljus och med timerns hjälp känns det extra välkomnande att komma hem i mörkret. Till och med Katten sitter ofta i köksfönstret och förundras över vad det är som rör sig i trädet! Text och Bilder: Maud Holmberg Klyft