Drive through för en McCherry, eller två ...

Det sägs att staren blivit en alltmer sällsynt fågel i Sverige. Kan säkert stämma under övriga delar av året - men icke i juli! Varje år när det just slagit om till den sjunde månaden kommer de till täppan. Inte bara en liten familjeflock utan hela släkten känns det som. Och släkten till släkten. Och vänner och bekanta... Härom morgonen njöt Svart och jag av en ovanligt stor samling pilfinkar och gråsparvar. Morgonen efter hade de vuxit sig dubbelt så stora - och det mjukt tickande lätet var som förbytt. Nu tjattrades det högljutt och nästan gällt. Mycket riktigt - när katten och jag gnuggat sömnen ur ögonen så var det Hela släkten Stare som intagit täppans äldsta träd - det stora körsbärsträdet. Om de bara lämnat några bär till husse och matte så hade de väl varit förlåtna, men ack nej.

Hela trädet ska länsas innan de är nöjda med årets McCherry-runda. Drive through, smaska i sig så mycket de bara förmår- och sedan - bye, bye... Var familjen Stare bor under övriga året vet bara gudarna. Sina visitkort lämnar de i alla fall efter sig, halvätna körsbär och kärnor i mängd. Men visst, de där kärnorna fungerar ju bra som lecakulor till krukväxterna. Och har man tur så blir det också ett och annat nytt litet körsbärsträd... Text och bilder: Maud Holmberg Klyft