I helgen var jag ute och rensade upp under det gamla körsbärsträdet, och jag började tro att det här året skulle jag få vara något unikt - att få frossa i mina egna körsbär. Det gamla trädet som blommar helt fantastiskt varje maj bär enorma mängder bär - varje år- men fåglarna brukar hinna före, redan innan körsbären hinner mogna. Förvisso hade traktens skator kalasat på en del gröna bär - men det syntes inte i den enorma mängden. Dagen efter släcktes mitt hopp. Morgonstund har inte alltid gull i mund. Katten berättade direkt med sitt kroppsspråk uppe i fönsterkarmen i köket - täppan hade gäster. Minst hälften av Skånes alla starar var på turné och hade bestämt sig för att gästa just vår tomt. Två dygn senare hade lugnet åter infunnit sig. Trädet var länsat, grenar, löv och kletig körsbärsmarmelad hade de lämnat efter sig runt trädet som ett tack för två dygns tree & breakfast, eller rättare sagt all inclusive... Nåväl, lite generösa hade fåglarna i alla fall varit, de hade faktiskt lämnat det lilla trädet helt orört. Möjligen för att det växer alldeles intill huset. Fast jag vill tro att det trots allt finns en gnutta omtanke och generositet även bland starar! Maud Holmberg Klyft