Nu är det bara ett par veckor tills fåglarna tystnar. Och än värre - tills grodorna slutar kväka. Men än så länge är det kärlek i både i luften och i dammen. Min egen lilla trädgårdsdamm har tre invånare nu, Plums den första, andra och tredje. De är knappt tonåringar och har definitivt oskulden kvar. Ganska orädda sitter de på dammkanten och solar och myser. På andra sidan gatan, i den kommunala dammen, är livet inte fullt lika oskyldigt, här lever hundratals ätliga grodor ut sina lustar. Det låter stundtals mer som en speedwaybana än en blöt bordell för ystra grodor... Jag har vant mig att somna gott till deras knarrande kväkningar och kommer att sakna oljudet när det blir tyst kring midsommar! Maud Holmberg Klyft