Ja må jag leva! | Maud Holmberg Klyft

Det finns de som väljer att inte väljer att fira sin födelsedag när de uppnått en viss ålder. Eller de som absolut inte vill ha presenter. Varför kan jag inte riktigt förstå... Förvisso har jag också mognat och insett att man inte behöver en massa onödiga prylar som leksaksmöss, bollar med skramlor i eller tygtofsar, dylika dammsamlare har jag definitivt avsagt mig ifrån. Men att fira min födelsedag med god mat och dryck och en upplevelse, ja det säger inte en seniorkatt nej till! Upplevelsen fick jag i form av en skön dag på täppan. En koltrasthona stod några meter från mig och hoppade och vrålade "varning för katten, varning för katten" - men det brydde jag mig inte så mycket om och efter ett tag tröttnade den. Med ålderns rätt har jag lärt mig att inte falla i frestelse att jaga för att sedan stå där med tappat huvud när fågeln bara flyger upp i sin trädkrona och flinar åt mig. Det tog lite tid innan jag fick mina presenter i form av mat och dryck. Grädden fick jag redan på täppan men maten fick jag vänta med tills kvällningen och till råga på allt fick jag den inslagen i papper. De tvåbenta har läst någonstans att vi kattdjur mår bra av att aktiveras... Men jag klarade elddopet med bravur. På 52 sekunder lyckades jag slita av pappret, plocka fram rovdjuret inom mig och sluka den ljuvliga, röda biffen. Lätt som en plätt för en 11 årig panter att tillintetgöra en minutbiff!

Jag klarade biffen på under minuten!

Nöjd och mätt - klart jag måste vila huvudet på kudden i soffan efteråt!