Men jag då? | Maud Holmberg Klyft

Hösten är ingen bra årstid för en katt! Det är mörkt när matte stiger upp och mörkt när hon kommer hem från jobbet. Visst får jag följa med ut en sväng ibland i halvdunklet, men dofterna är borta från täppan och dessutom är det ofta blåsigt och regnigt där ute. Inget mysigt väder alls för en Solkatt som jag! Några tuggor av gräset sedan är jag nöjd och får kalla på matte så att hon kan släppa in mig. Vissa dagar lyser i alla fall solen in i huset och då lägger jag mig gärna i värmen av solstrimmorna, blundar och drömmer om fjärilar och kattmynta, fåglar och min skål för grädde på uteplatsen... På tal om mat så brukar matte få brev en gång i månaden från butiken där hon handlar med extrapriser så att hon ska lockas att handla ännu mer. Det är ett ganska avslöjande brev eftersom det visar varor som shoppats förra månaden, så det går ju inte att säga att man slutat äta choklad när det visas upp en bild på en speciell chokladkaka nu till 10 procents rabatt. Att matte är väldigt glupsk när det gäller Carpaccio, det har jag bittert fått erfara. De kvällarna som de röda och ljuvliga köttbitarna ligger på tallriken får jag bara sitta där och sukta, matte tycks helt ignorera mig - hur söt jag än är! Men jag då ?I bästa fall får jag en liten, liten smakbit, en aptitretare som de kallar det...

Men matte tycks ha missat att läsa det finstilta - det är ju bara extrapris på ETT paket Carpaccio medan man måste köpa TVÅ Mjau för att få det låga priset. Alltså måste det ju vara kötterbjudandet som är riktade till mig! Bilder: Maud Holmberg Klyft