Täppans lyckor - och olyckor... | Maud Holmberg Klyft

Efter en vecka när jag inte hunnit vara ute på täppan speciellt mycket kom helgen med högsommarsol och värme. Och är betydligt klarare än de man har om aftonen efter en intensiv arbetsdag. Det hinner hända så enormt mycket på den lilla biten natur på bara några dagar. Härliga saker - och förfärliga! Lyckor - och olyckor. Godast: Det första röda hallonet! Litet men så fullt av smak. Och när jag tittade efter hade det ju flera röda syskon! Vuxit mest: Grodorna. De två små kompisarna har nästan blivit dubbelt så stora på en vecka. Och de är inte speciellt rädda - jag kan fotografera dem på fem centimeters avstånd! Största olyckan: Mina före detta kompisar vinbärssnäckorna hade varit i farten igen och käkat upp en av två fina ananassalviasticklingar. Och då mener jag bokstavligen ätit upp, inte bara smakat ... Härligast: Att kunna sitta ute och äta middag, frukost, lunch ... Vimsigast: Myggor och andra insekter som inte fattar att det är ute att vara inne. Dessutom är det fara för deras liv att vistas i samma närmiljö som Katten... Lycka & olycka: Rosorna prunkar som mest - men i värmen falnar de också. Jag vill hinna njuta -läääääääääääänge!

Stoltast: Över min Rosa Mundi-stickling som vuxit upp till ett stort och kraftigt exemplar av Polkagrisros. Text och bilder: Maud Holmberg Klyft