Vänner av ogräs - hög tid att jaga ramslök!

Jag har fortfarande lite svårt att förstå att min barndoms värsta ogräs idag har blivit chicaste smaksättaren på finaste restaurangerna. Här i sydvästra Skåne växer den vild och brer sig hej vilt i skogarna, ramslöken.

När jag växte upp var ramslöken hatobjektet nummer ett, möjligen jämte nattskattan eftersom den var giftig och vi var tydligt varnade för den.

Brännässlornas första blad gjorde vi soppa av. Maskrosorna, eller Svinamillorna som vi kallade dem, plockade vi till kaninerna, grodbladen likaså. Kirskål kan jag inte minnas alls!

Men ramslöken... Som det stank i skog och mark när den stod i blom. Detta var innan vitlöken blivit populär i Sverige .Det gick inte att ta miste - det räckte med att åka förbi ett ett skogsparti med blommande lökar för att jag och mina bröder skulle hålla för näsan och rulla upp rutorna.

Nu, några decennier senare, har min barndoms stinkbomb blivit delikatess. Och ja, jag erkänner - visst gillar jag den. Precis som jag tycker om vitlök och gräslök i matlagningen.

För den som ramslök i sin närhet - se till att plocka bladen nu innan blommorna slår ut, den är spädast nu. Spetsa din soppa, lägg i salladen, hacka i salsan. Tänk på att smaken försvinner snabbt vid upphettning - lägg dem i precis mot slutet. Eller gör egen ramslökspesto (byt ut basilikan). Eller ramslöksvinäger - så konserverar du smaken. För dig som bor norrut - det går lika bra med gräslök, kanske blandat med lite vitlökshack!

Text och bilder: Maud Holmberg Klyft