Stackars lilla Blåsugga | Maud Holmberg Klyft

Sista semesterdagen var tilltänkt som en skön dag helt utan måsten, en dag då vi bara skulle sitta och njuta i trädgården, läsa lite och kanske lösa ett sudoku eller två. Så blev det inte! Det härliga högsommarvädret var som bortblåst och termometern hade fallit tio grader över en natt. Regnet började smattra på rutorna... Att koppla av och göra ingenting inomhus är liksom inte samma sak. I stället började tankar på allt som skulle ha fixats under semestern - men ännu inte blivit gjort - komma farande. Trappan ner till källaren, till exempel. All annan målning var klar, men källartrappan såg sliten och tråkig ut. Den var tvättad och rengjord och suktade bara efter ett nytt färglager. Sagt och gjort, när det varit uppehållsväder i ett några timmar åkte målarburken och penslarna fram. Lite för tidigt, jag vet, men det var ju bara källartrappen... Halvvägs ner hördes ett högljutt, märkligt surrande. Det var en humla som blivit rejält sur över att ha fått stålblå fötter och som dessutom hade svårt att att ta sig upp från den klistriga färgen. Frottehandduken för borttagning av eventuellt färgkladd blev hand räddning!

När jag var nästan klar var det en liten sten som började röra på sig. Det var definitivt inget solsting denna kalla söndag, och jag hade inte ens doftat på ett glas rosévin. Det var en vandrande sten som kröp ut från en av hörnorna i ganska raskt takt. Jag famlade i pannana och ja, där satt de läsglasögonen! Nu kunde jag utforska krypstenen på riktigt nära håll och till min fasa upptäckte jag att den hade ben... Stackars lilla Blåsugga, född Grå ... Maud Holmberg Klyft Bilder: Shutterstock och Maud Holmberg Klyft

En liten hyllning till våra trädgårdskryp gör Trazan och Banane i Tvestjärten : http://youtu.be/tWDVqlM2gv8