Fjou, fjou, fjouuusch. Med några snabba duschar från hårsprayflaskan fick den vackra fröställningen stadga i sin kalufs - och evigt liv. Ja, nästan i alla fall... Den är betydligt större än en maskrosboll, men dess art har jag aldrig riktigt lyckats lista ut - den skira men ändå robusta växten med sin mjuka fröställning som jag fann förra sommaren. Förmodligen ett ogräs - kanske en stor tistel? Det fanns bara ett exemplar och den stod riktigt och stirrade på mig och bad om mig ta hand om den. Bland maskrosor, högt gräs och damm växte den alldeles intill trottoaren mitt i Malmö, helt förtrollande vacker. Jag fick chansen att testa det gamla husmorsknepet med hårspray - och ja - det fungerade alldeles utmärkt! I över ett år har den skira fröbollen nu prytt mitt arbetsrum i sin stylade och hållbara frisyr. Extra vacker är den i fönsterkarmen när solstrålarna nuddar dess hårfjun! Jag har längre retat mig på ordet ogräs, som känns så utpekande och nedsättande - och vad betyder det egentligen? Att det inte är gräs? Och varför är maskros o-gräs medan ros är... nej, inte gräs men väl en ädel växt... Just nu blommar mängder av vildgräs, tistlar, hundkex och andra sköna vilda blommor i våra diken, skogar - och ja, till och med inne i städerna vid trottoarer och vid vägkanter! En frökapsel, några enkla grässtrån eller en svulstig högsommarbukett - så vackra de kan bli bara de får lite uppmärksam. Och vill du spara dem länge - ge dem några duschar hårspray som fixerar och gör dem till eterneller, evighetsblommor! Maud Holmberg Klyft